Hur kan skogsägaren stödjas vid bestämmandet av målen för skogsanvändningen?
Hur identifiera de skogsbehandlingsmetoder som bäst motsvarar skogsägarens mål?
Hur kan skogsbehandlingens olika effekter förutses, bedömas och åskådliggöras?
Skogsägarna har många olika mål och förväntningar när det gäller användningen av deras skogar. De jämkas samman i beslut och planer för skogsanvändningen. Vid skogsrådgivning måste man på ett begripligt och tillförlitligt sätt beskriva fördelarna och nackdelarna med olika behandlingsalternativ samt de kostnadsalternativ som hänför sig till valen. Det behövs mera alternativ och flexibilitet vid skogsbehandlingen, så att flera skogsägare har möjlighet att bättre än nu välja den skogsvårds- och skogsbehandlingsmetod som lämpar sig för deras mål och behov.
I en skogsrådgivningssituation är det väsentligt att utreda 1) skogsägarens mål, 2) målens vikt i förhållande till varandra, 3) platsbundna mål och begränsningar samt 3) den tidpunkt då målen borde uppnås. Skogsägaren kan granska sina skogar på flera nivåer: alla skogstillgångar, separata skogsfastigheter, behandlingsområden, beståndsnivå eller rentav enskilda terrängobjekt. Valen när det gäller skogsodling träffas i olika skalor. [1]
De ekonomiska målen i anslutning till virkesproduktionen kan vara mycket varierande. En betonar snabba inkomster, en annan jämn avkastning, en tredje vill att skogstillgångarna behåller sitt värde och en fjärde är mer intresserad av andra värden hos skogen än de ekonomiska. Även skogsägarnas riskaptit varierar. Alla dessa omständigheter leder till olika skogsbehandlingssätt.
Den ekonomiska lönsamheten granskas vanligtvis genom nettoinkomsternas nuvärde, som i allmänhet beaktar virkesproduktionens inkomster och utgifter. Skogsägarens mål kan emellertid vara förenade med även andra än ekonomiska värden som konkurrerar med virkesproduktionen. Exempelvis ett harmoniskt landskap kan vara av avgörande vikt för naturturism. Även direkt ekonomisk nytta kan komma från flera olika källor. Förutom virkesproduktion kan skogsägaren bland annat få ersättning för skydd av naturvärden, och det är möjligt att man inom den närmaste framtiden börjar få betalt för kolbindning på samma sätt.
Alla nytta som skogen genererar kan inte mätas i pengar. Sådan nytta kan vara rentav viktigare för skogsägaren än värdet av virkesproduktionen. Det är mycket viktigt att identifiera dessa värden och föra fram dem innan åtgärderna planeras.
Vad vill ägaren med sin skog?
Vill skogsägaren ha
- Avverkningsinkomster
- Ekonomisk trygghet (lägga undan för framtiden)
- Existensvärde (Det är trevligt att äga skog, inkomsterna har ingen skillnad)
- Ved och husbehovsvirke
- Landskapsvärde
- Naturvärden
- Vilt
- Bär och svampar?
Är ägaren beredd att minska avverkningsinkomsterna för att nå andra mål?
Har skogsägaren särskilda mål för en viss avdelning eller ett visst delområde, t.ex.
● Gårdsskog, ett område som inte avverkas eller som man vill ska vara kontinuerligt skogsklätt?
● Skogar som dominerar landskapet, och där man inte vill förstöra landskapet?
● Svamp- eller bärskogar som man vill bevara?
● Ett visst skifte som man vill ha inkomster ur och ett annat som man vill behålla skogsklätt?]
Det finns också olika verktyg som hjälper skogsägarna att förstå konsekvenserna av olika skogsbehandlingsmetoder. Exempelvis med hjälp av Silvas skogsräknare, som grundar sig på öppen skogsresursdata, kan man jämföra hur behandlingen av den egna skogen med kontituitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk påverkar utsläppen av näringsämnen, kollagret och lönsamheten.[1]
------------------------
[1] Tapios skogsvårdsrekommendationer -> https://metsanhoidonsuositukset.fi/fi
[2] Keto-Tokoi P., Koivula M., Kuuluvainen T., Lindberg H., Punttila P., Shorohova E., Vanha-Majamaa I. (2021). Säästöpuumetsätaloudella monimuotoisuutta talousmetsiin. Metsätieteen aikakauskirja vuosikerta 2021 artikkeli id 10541. https://doi.org/
[3] https://www.jatkuvakasvatus.fi/metsalaskuri
Olemme osa kansainvälistä Pro Silva -verkostoa,
joka edistää luonnonläheistä metsänkäsittelyä